Reseledare - att vara eller inte vara, del 1

Mina goda avsikter till trots har det gått ett tag sen sist - igen. Sorry about that, folks. Det händer så mycket i mitt liv och i den här stan att dygnets timmar helt enkelt inte räcker till. Tredje delen av reseberättelsen från Ixtapan de la Sal har jag lagt på hyllan nu, för den känns som gammal skåpmat. Istället tänkte jag berätta lite om mitt första reseledaruppdrag, under två veckor i okt-nov. Jag var ju guide i Mexico City på 90-talet , och i början av det här året anlitades jag av en svensk resebyrå för att ta hand om dess Mexikogrupper. Det kom - som det mesta i mitt liv - precis i rätt ögonblick, för jag längtade verkligen efter en förändring och hade saknat guidandet. Att vara reseledare är dock nåt helt annat, vilket jag skulle få erfara...

Min första grupp landade den 27 oktober, och den auktoriserade mexikanske guiden Bernardo och jag mötte vid flyget. Det var en liten grupp, med tretton mycket beresta och pålästa resenärer från olika delar av Sverige. När vi kom på bussen gav jag var och en en liten "välkomstpåse", med mexikanskt traditionellt godis samt praktiska saker som desinficeringsdroppar och antiseptisk gel för handvätt.

De första två dagarna var programmet förlagt till M.C. och vi bodde på ett anrikt och mycket vackert hotell i gamla centrum, med utsikt över katedralen och presidentpalatset. Vi avverkade (en liten del av) det jättelika och världsberömda Antropologiska Muséet, "Centro Histórico" med katedralen, presidentpalatset, centralposten, Palace of Fine Arts m.m. Uppifrån 43:e våningen i Latinamerikanska tornet såg de M.C. i kvällsbelysning bölja iväg åt alla håll genom den stora Mexikodalen och försvinna bort mellan vulkanerna. Tro mig, det är en imponerande syn även för den som sett det otaliga gånger.

Latinamerikanska tornet

Detalj från huvudpostkontoret

Bellas Artes/Palace of Fine Arts

Vi åkte också till De tre kulturernas torg, en plats där stora ledare möttes och överlade såväl före som efter spanjorernas ankomst och som 1968 var skådeplats för den tragiska studentmassakern. Naturligtvis besökte vi även Frida Kahlos hus och en traditionell marknad ett par kvarter därifrån, samt de flytande trädgårdarna i Xochimilco. Det blåste kallt i "trajineran" (en slags stor gondol med tak, ett långbord och stolar) den dan, men den goda hemlagade maten som förbeställts, båtarna med musiker som flöt förbi och spelade mariachi- och marimbamusik, samt försäljare av hantverk, varma majskolvar och blommor gjorde att vi glömde kylan och hade riktigt trevligt.


Efter två nätter i megametropolen M.C. for vi vidare till Teotihuacán (ceremoniellt/religiöst centrum ca 200 f.Kr - 650 e.Kr), för att bese och om man ville även bestiga den mäktiga Sol- resp. Månpyramiden.

Månpyramiden

Nästa anhalt var staden Puebla de los Angeles, där vi såg centrum med dess fantastiska kolonialarkitektur, besökte en fabrik som sålde Pueblas världsberömda handmålade, glaserade keramik med reliefmönster och fikade i de pittoreska konstnärskvarteren. Med "kolonial" avser man för övrigt i Mexiko tiden mellan den spanska erövringen och självständigheten, dvs 1521-1810.

Fasad

Portal in till en saluhall

Tallrik i handmålad glaserad keramik: "talavera"

Eftersom just den här gruppen hade turen att komma till Mexiko lagom till årets viktigaste högtid, "De Dödas Dag" 1-2 november, ville ett par i gruppen gärna ha en bordsprydnad föreställandes "La Catrina" - dvs Döden - i Mexiko symboliserad av en högreståndsdam från förra sekelskiftet, med kvarnhjulshatt och allt.

"La Catrina" i original, påhittad av grafikern José G. Posada runt 1910


"La Catrina" och mumsiga sockerdöskallar

En marknad där dessa prydnader såldes skulle ligga fem kvarter bort och iväg marcherade vi i samlad tropp. Det visade sig - förstås - vara tre gånger så långt, och alla jag frågade skickade oss åt olika håll. Till slut kom vi fram, bordsprydnaden inhandlades och marknaden i sig var faktiskt väl värd besöket. Tiden var däremot inte på vår sida längre, för om en halvtimme väntade lunch på hotellet. Jag stoppade snabbt en taxi, vars chaufför stoppade tre till, och taxikaravanen bromsade in framför hotellet precis i tid.